Oppositionen accepterar inte sänkt studiestöd

Skär bort en fjärdedel av studiepenningen och ta mer studielån i stället. Det föreslår professor Roope Uusitalo som utrett en studiestödsreform för regeringens räkning.

Uusitalos uppdrag var att ta fram ett förslag som beaktar regeringsprogrammets krav på att minska statens kostnader för studiestöd med 70 miljoner euro till 2019 utan att för den skull kringskära alla ungdomars möjlighet att studera, oberoende av socioekonomisk bakgrund.

– Det här är det bästa sättet att lösa den här svåra ekvationen, säger Uusitalo som överräckte sin rapport till undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) på tisdagen.

Professorn föreslår att summan av studiepenningen, bostadstillägget och studielånet ökar från drygt 900 euro till 1 100 euro i månaden, men inom studiestödets klumpsumma minskar studiepenningens andel från drygt 300 till 250 euro i månaden.

– Nedskärningen är hård och motbjudande, men å andra sidan är det avgörande för den yngre generationen att vi lyckas bromsa statens skuldsättning, säger Sanni Grahn-Laasonen.

Stöd och kritikMinistern får full uppbackning från Samlingspartiets studentorganisation.

– Givetvis är alla nedskärningar svåra, inte minst i studieförmåner. Men det goda är att studiestödets helhetsnivå höjs, även om det bara gäller lånebiten, att lånet sporrar till snabbare utexaminering och att man slopar tvåstegsmodellen med skilda stöd för kandidat- och magisterexamina, säger förbundsordförande Marianna Kupias.

Svensk Ungdoms ordförande Ida Schauman är däremot skarpt kritisk till modellen och säger att det är oacceptabelt att man flyttar över statens lån på studerandena.

Marianna Kupias ger inte mycket för den tolkningen:

– Besparingarna i studiestödet visar hur svår Finlands sits är. Vi lånar över fem miljarder euro i år för att trygga välfärden. Det håller inte i längden, situationen är svår och alla befolkningsgrupper måste delta. Det är självfallet beklagligt, men jag litar på att den viktigaste uppgiften är att förnya Finland, säger hon.

Där Sanni Grahn-Laasonen och Marianna Kupias anser att också studerandena måste dra sitt strå till stacken när staten sparar anser Ida Schauman att de redan har dragit alldeles tillräckligt många strån de senaste åren.

– Dessutom har det här lånebaserade tänkandet varit Samlingspartiets utbildningspolitik redan länge. Det är inget man förelår bara för att statsfinanserna är dåliga. Ekonomin är bara Samlingspartiets förevändning för att driva igenom den här politiken, säger hon.

”Skapar klassamhälle”Regeringen väntas ta ett beslut om studiestödsreformen under förhandlingarna om budgetramen senare i mars. Trots att Centerns Tuomo Puumala anser att Uusitalomodellen borrar ett onödigt stort hål i studerandenas plånböcker är några större lindringar knappast att vänta, dels för att besparingen finns omnämnd i regeringsprogrammet, dels för att statsfinanserna inte tycks repa sig som regeringen hoppats.

– Vi kan vänta oss ytterligare nedskärningsbeslut framåt våren, säger Sanni Grahn-Laasonen.

Oppositionen varnar för att regeringen skapar ett klassamhälle om studiepenningen sänks till 250 euro i månaden – bara ungdomar med en tryggare ekonomisk bakgrund kan investera i sin egen utbildning. För övriga är det för riskabelt, heter det i flera röda, gröna och svenskspråkiga pressmeddelanden.

Roope Uusitalo tillbakavisar ändå uppfattningen att ett mera lånebetonat studiestöd skulle hindra ungdomar med svagare socioekonomisk bakgrund från att börja studera. Han hänvisar till erfarenheter från 1990-talet då studiestödet var mer lånebetonat.

– Studerande från familjer med lägre inkomster var rentav benägna att ta mer studielån än studerande med stadigare ekonomisk trygghet, säger han.

Det får Ida Schauman att baxna.

– Det är väl självklart att man är tvungen att ta mer lån om man har lägre inkomster. Frågan är vem som över huvud taget börjar studera. Risken är att utbildning blir ännu mer av en klassfråga än i dag, säger hon.

Marianna Kupias påpekar att Uusitalorapporten jämför studiestödsystemet med resten av Norden. Finland är fortfarande generösare med studiepenning är Norge och Island.

– I övriga Norden har man inte noterat någon märkbar segregering. Det här systemet bygger på jämlika möjligheter, säger hon.