Single Blog Title

This is a single blog caption
Jag tror på jobb

Finland ska visa klimatledarskap i Europa

I augusti ifjol inledde skoleleven Greta Thunberg skolstrejk utanför den svenska riksdagen, med avsikt att åberopa behovet av konkreta klimatåtgärder inför det svenska valet. Sedan detta har skolelever demonstrerat för klimatet i tusentals städer världen över, även i Finland.

Klimatfrågan är ingen ytterlighet. Enligt flera Eurobarometerundersökningar är klimatförändringen en topprioritet för människor runtom i Europa. Enligt en undersökning av Loiste betraktar tre av fyra finländare klimatförändringen som ett allvarligt och verkligt hot.

Skoleleverna och den ständigt ökande mängden forskningsrapporter har rätt. Ambitiös klimatpolitik har ingen ideologisk färg, utan handlar om faktabaserat beslutsfattande. Vetenskapen bakom klimatförändringen och vilka politiska beslut den kräver är mer än väletablerad.

Den brådska och medvetenhet som syns bland skoleleverna som marscherar på gatan och i forskningsrapporterna måste också avspeglas i beslutsfattandet. Det är inte längre fråga om riksdagsvalet är ett klimatval eller inte. Frågan om klimatet är betydligt större än så – det är en fråga om vår välfärd, ekonomiska förutsättningar och levnadsvillkor, i en framtid som redan anlänt.

I december i fjol beslöt åtta riksdagspartier om gemensamma målsättningar för klimatpolitiken såväl på nationellt som europeiskt plan. Att målsättningarna blir verklighet är av kritisk vikt för att vi ska uppnå internationella klimatmål och undgå de värsta effekterna av klimatförändringen. Utöver de nationella målsättningarna har Finland även en unik chans att driva på den europeiska klimatagendan när vi övertar det roterande ordförandeskapet för Europeiska unionens råd den 1 juli. Som ordförandeland har Finland en ledande roll för unionens lagstiftningsarbete och politiska dagordning.

Ordförandeskapsperioden infaller under en avgörande tidpunkt efter Europaparlamentsvalet, då vägkartan för den kommande femårsperioden ska ritas upp samtidigt som EU:s långtidsbudget och långsiktiga klimatmålsättningar behandlas. Vi har då möjlighet att visa att vi menar allvar med våra klimatambitioner: skärpa utsläppsgränserna för 2030 och fatta beslut för ett koldioxidneutralt EU år 2050, i enlighet med Parisavtalets målsättningar. Genom att styra EU:s budget och investeringar i en riktning som stöder dessa målsättningar underlättar vi en grön omställning av den europeiska ekonomin.

Skoleleverna menar allvar. Vetenskapen menar allvar. Beslutsfattare måste bära ansvaret för att översätta ambitionerna till konkreta åtgärder både hemma och i EU. Våra ledare ska visa klimatledarskap, på allvar.