Mindre burka, mera jobb
De som är intresserade av att jobba för invandrarkvinnors rättigheter borde fokusera på vad de har i plånboken, inte på huvudet.
I våras publicerade Yle en artikel om partiernas invandringspolitik. Artikeln pryddes av en stor och mycket polariserande bild på en kvinna som bar burka. När burkan för något år sedan förbjöds i Frankrike så påverkade förbudet 1900 kvinnor eller hela 0,04 procent av franska muslimer. Att det ändå är just invandrarkvinnors klädsel som intresserar media, politiker och opinionsbildare visar hur sensationsbaserad vår invandringsdebatt är. De som är intresserade av att jobba för invandrarkvinnors rättigheter borde fokusera på vad de har i plånboken, inte på huvudet.
Sysselsättningsgraden för kvinnor med utländsk bakgrund är oroväckande låg. När sysselsättningsgraden för utländska män i Finland som bott tio år i landet är cirka 71 procent, så jobbar endast cirka 56 procent av kvinnorna. Det tar längre för invandrarkvinnor att komma in i arbetslivet och deras karriär är klart kortare än männens. Skillnaden har också en markant inverkan på löneutvecklingen och efter åtta år i landet så ligger den årliga medelinkomsten bland invandrarkvinnor på 13 000 euro.
Det finns många orsaker till detta. Familjepolitiken har en stor inverkan på alla kvinnor, inte minst på de med utländsk bakgrund. Om hemvårdsstödet hindrar finska kvinnors karriärutveckling, så är dess inverkan på invandrarkvinnor mångfaldig. Många kvinnor är inte heller medvetna om sina rättigheter och möjligheter i Finland vilket kan göra dem helt beroende av deras makar.
Idag erbjuds integrationstjänster främst åt arbetslösa arbetssökande. Eftersom många invandrarkvinnor är hemma med barnen så har de inte tillgång till integrationen och blir ofta helt utanför samhället. De som nås av samhällsinformation får den på finska eller svenska i ett skede då deras språkkunskaper sällan räcker till för att diskutera mera utmanande ämnen. I många andra länder ger man samhällsinformation på invandrarens modersmål vilket gör det lättare att diskutera känsliga ämnen som jämställdhet, barnuppfostran eller sexuella rättigheter. Den här modellen skulle hjälpa kvinnor att bli medvetna om sina rättigheter och sin ställning i Finland.
Det är också väldigt viktigt att satsa på utbildning för att flera kvinnor skulle kunna skapa sig en karriär i Finland. Här är vuxenutbildningen en otroligt viktig resurs för att öka sysselsättningen bland kvinnor. Det är viktigt att utbildningen ger utrymme för olika livssituationer och att det är möjligt att delta också för dem, som är hemma med barn. Då mammorna får mer kunskap och information så stärks också barnens integration.
Man ska vara försiktig med att dra alla invandrarkvinnor över en kam. Gruppen rymmer allt från högutbildade karriärkvinnor till hemmamammor som aldrig har fått lära sig läsa. Statistiken kommer ändå med ett klart budskap: invandrarkvinnor blir utanför och har en klart mer sårbar ställning i samhället. Genom att investera i integrations-, utbildnings- och jämställdhetspolitik kan vi bygga ett samhälle där alla kvinnor, oberoende av bakgrund, kan vara ekonomiskt självständiga, delaktiga och sysselsatta. Det är dags att tala om det som verkligen gör skillnad – det är dags att tala om jobben.
