En mörk tid för utbildningen
Finlands styrka har länge varit den höga utbildningsnivån. En allmänbildande grundutbildning i kombination med en hög nivå av högskoleutbildade har gett oss konkurrenskraft globalt. Flera hjärtan sjönk i våras då regeringen gjorde klart att den skulle skära hundratals miljoner i utbildningen. Men då var det ännu på en ganska abstrakt nivå, något som skulle hända i framtiden.
Nu börjar vi se vad det innebär i praktiken. Före jul röstade regeringen igenom begränsningar i den subjektiva rätten till dagvård. Det innebär att barn med en t.ex. arbetslös förälder inte längre har rätt till heldagsvård. Dagvård eller småbarnsfostran som det egentligen heter, är inte förälderns rätt att dumpa sina barn på dagis, det är barnets rätt till utveckling. Förutom att förändringen inte sparar in några pengar så sätter det barn i olika utgångsläge.
Regeringen planerar samtidigt också en totalreform av yrkesutbildningen. I reformen finns det bra drag med t.ex. mera fokus på praktik. Samtidigt gör nedskärningarna i finansieringen att det i praktiken inte kan bli en förbättring. I arbeten innebär det 3000 lärarjobb. Mest troligt är att det leder till mindre närundervisning, färre utbildningar och längre skolvägar. Att flytta hemifrån i 16 års åldern kommer att bli allt vanligare.
På högskolesidan är läget inte bättre. I veckan meddelade Helsingfors Uni gör sig av med nästan tusen anställda och inom högskolesektorn överlag försvinner enligt Savon Sanomat över 5000 arbetsplatser. 5000 arbetsplatser. När sådana minskningar har skett inom företagsvärlden brukar det vara krismöten och sorgetåg. Nu? Ingenting.
Som bäst görs också en utredning om studiestödets framtid med målet att spara 70 miljoner på kort sikt och 150 miljoner på lång sikt. Nu tänker kanske vissa av er att nåja, inte var det så farligt när vi studerade. Men mycket har ändrat i studiestödet. Sen 1994 har det i medeltal gjorts 3,6 ändringar i det – per år.
Den nuvarande förändringen kommer högst sannolikt att innebära att låneandelen av studiestödet ökar. Ett stort lån påverkar framförallt vem som väljer att studera. För en person som kommer från en mindre bemedlad bakgrund utan högskoleutbildade i familjen blir tröskeln stor att börja studera. Risken finns att högskolestudier i ännu högre grad blir något som endast de som har det bra gör.
Regeringen talar vackert om innovationer och nytänkande men i verkligheten skär de just där. De skär ner på det som har varit vårt trumfkort, på det som har garanterat att vi kan tävla globalt. De skär ner på jämlikheten och skapar skillnader mellan olika grupper i samhället. Följderna av regeringens nedskärningar i utbildningen komnmer att påverka Finland många år framöver och den här tiden att minnas som åren då Finland valde fel väg.
